Nöje > politik

Är mediedrev vår moderna tids avrättning?

Unsplash
Av Felicia, 5 Jul, 2018

Möjligheten att bygga upp en plattform där man med egna medel kan uttrycka sig fritt om vad som helst - och specifikt om vem som helst är inte en nytt fenomen.

Men konsekvenserna av vad som kan hända när avslöjanden går för långt är däremot ett nytt sådant och fastän det har forskats och skrivits debattartiklar verkar vi aldrig lära oss läxan av vad ett drev kan leda till.

Så vad är skillnaden mellan rimliga avslöjanden och ett mediedrev?

De kommer med döden

Boken “I stormens öga” av etnologen Mia-Marie Hammarlin stötte jag på i en kurs i medie- och kommunikation. Boken är ett resultat av hennes forskning om just mediedrev men specifikt hur personer som är objekten för drevet mår psykiskt och fysiskt under och efteråt. Hammarlin beskriver det som att personerna drabbas av ett tunnelseende där de förlorar förmågan att försvara sig i det offentliga rummet.

I Fredrik Reinfeldts biografi beskriver Reinfeldt mediedrev som vår tids dödstraff. I en intervju i SVT spinner etnologforskaren vidare på detta och förklarar hur personerna som intervjuats beskriver det som att de kommer med döden. Hur vänner och bekanta nästan ryggar tillbaka vid åsynen av personen med rädsla att de på något ska smittas av drevet.

Urvattnat och repetitivt

Journalister är mästare på att avslöja osanning och maktmissbruk. Men journalistik slutar upp med att vara just det när media trycker och upprepar ett urvattnat budskap som inte kritiserar personens professionella handlingar utan personers privata “jag” utan att driva frågan framåt i jakt på något form av avslut.

Mediedrevet blir till en enda stor häxjakt där publiken istället för att hålla uppe högafflarna viftar med mobilen och istället för att skapa en egen åsikt gör åsiktsskaparens åsikt till sin egen - för skaparen är en god person, och drevets objekt är ond.

Miljontals publicister

Men idag är det inte journalister som ensamma står ansvariga som grunden till drevet. Begreppet public shaming kommer från att vem som helst kan använda sociala medier för att uttrycka en åsikt. Och de med störst följarskara har en otrolig möjlighet att med retorik och en djup beröringsförmåga påverka personers åsikter - och där med handlingar. I Ungdomsbarometers undersökning visade det sig att 8 % av de tillfrågade har ändrat sin åsikt baserat på vad en influencer tipsat eller rekommenderat.

Tips-inspo från digitalgranskaren Jack Werner

  • Tekniken bakom sociala medier gör att vårt nyhetsflöde blir alltmer likriktat. Detta innebär en ökad polarisering mellan motståndssidor, vi - mot - dem känslan växer.
  • Läs inte bara rubriken eller ingressen - läs hela artikeln. Rubriker är slagkraftig retorik ämnat för att öka spridning.
  • Personer med stor förmåga att influera är också mest högljudda vilket kan bidra till populism, dvs en form av vädjan till folket om sunt förnuft.
  • Ändra ditt filter. Följ någon med andra åsikter - ta in hela spektrat och inte bara det som redan bekräftar det du tror och tycker.
  • Dela och skriv aldrig något i affekt, alltså undvik att kommentera i stundens hetta.

Källor:

Telenor - Jack Werner - det digitala livet.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Starta en diskussion på Facebook eller kommentera!

Du kanske även skulle gilla