Vad du gör i din vardag, om det så är studerar, arbetar eller t.ex. är sjukskriven, formar dina politiska hjärtefrågor.
Somliga argumenterar för att en ska rösta på det som snarare hjälper andra än dig själv, om du redan har det bra så att säga. Men enligt Ungdomsbarometern som specialiserar sig på unga i ålder 18-35 finns det 5 hjärtefrågor som är gemensamma för den yngre generationen.
5 viktigaste frågorna enligt unga
1. Ökad jämställdhet
2. Miljö - och klimatfrågan
3. Ökade resurser till sjukvård och omsorg
4. Att motverka rasism
5. Ökade resurser till skolan
Detta är en tolkning av partiernas valmanifest och utdragen är i många fall endast en bråkdel av partiernas åsikter. Läs mer på partiernas egna hemsidor.
Så här skriver partierna
Ökad jämställdhet
MODERATERNA
Vill skärpa straffen för alla våldtäktsbrott och sexuella ofredanden samtidigt som de vill införa grupper i alla polisregioner som är specialiserade på sexuella ofredanden. Alla offer för sexuella övergrepp och ofredande ska ha rätt till ett målsägarbiträde som är kvalificerad. Moderaterna vill se en helt könsneutral familjelagstiftning och tror heller inte på könskvotering inom börsbolag eller att föräldraförsäkring ska delas lika enligt lag.
SVERIGEDEMOKRATERNA
Vill skärpa sexualbrottslagstiftningen och vill att register över “vissa” sexualbrottsdömda ska vara offentliga. SD tror inte på kvotering och genusteorier utan vill istället stärka kvinnodominerade yrken genom bland annat ökad rätt till heltid och slopade delade turer. Kvinnors ekonomi ska bli bättre genom förstärkt garantipension, bostadstillägg och möjlighet att föra över pensionsrätter. Tror inte på könskvotering eller att föräldraförsäkring ska delas lika enligt.
KRISTDEMOKRATERNA
Vill alla beslut ska analyseras utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Tror på kompetens före kön och står inte bakom förslag om kvotering inom varken styrelse eller föräldraledighet. Tror på att varje familj är unik.
LIBERALERNA
Vill se höjda löner inom kvinnodominerande yrken, samt öka skyddet för kvinnor som utsätts för våld av sin partner. Större företag ska göra lönekartläggningar varje år för att upptäcka och motverka ojämställda löner. Ändra attityd, normer och könsroller i tidig ålder. Tror inte på könskvotering eller att föräldraförsäkring ska delas lika enligt.
CENTERPARTIET
Vill stärka kvinnligt företagande, t.ex. genom att stärka det redan befintliga RUT-avdraget som gör det enklare att starta företag samt LOV, lagen om valfrihet, som möjliggör det för anställda inom privat välfärd, speciellt inom kvinnodominerande yrken att byta arbetsgivare och påverka sin lön. Centern vill stärka kunskaperna i t.ex. vården om HBTQ. Centern står även bakom höstens samtyckeslag, vill höja straffen för sexualbrott men också förebygga sexualbrott genom att tidigt i skolan säkerställa att alla elever får en bra sex- och samlevnadsundervisning. Tror inte på könskvotering eller att föräldraförsäkring ska delas lika enligt lag.
SOCIALDEMOKRATERNA
För en ökad jämställdhet vill S att ett jämställdhetsarbete ska bedrivas på skolor konstant och inte som mindre projekt under en begränsad tid. De motsätter sig att offentliga medel går till organisationer som kränker mänskliga rättigheter eller undergräver demokrati.
MILJÖPARTIET
Vill att jämställdhetsarbete ska börja i skolan med likvärdig sex- och samlevnadsundervisning. De vill se en mer jämlik fördelning av föräldradagar, att kvinnodominerande yrken ska få högre löner och se ett avslut på mäns våld mot kvinnor genom att arbeta emot destruktiva maskulinitetsnormer. De vill förbjuda sexistisk reklam för att motarbeta sexualisering av kvinnor i det offentliga rummet och sjuka skönhetsideal.
VÄNSTERPARTIET
Som det första öppna feministiska parti igenkänner Vänsterpartiet manlig överordnad i samhällets alla skikt och uttryck. Det betyder att V i all deras politik utgår från ett feministisk perspektiv och därmed driver feministiska krav. Vill se lika lön för lika arbete, höjda löner inom kvinnodominerande yrken. V vill stärka kvinnojouren och kräver feministiskt självförsvar i skolan. Partiet vill införa könskvotering i börsbolag med minst 40% av vardera kön samt står bakom förslaget att män och kvinnor ska dela föräldraförsäkring lika.
Miljö - och klimatfrågan
Detta är en klurig fråga då ungdomar och unga vuxna hellre väljer att agera hållbart genom medveten konsumtion, snarare än att bojkotta eller engagera sig i klimatfrågor rent politiskt. Unga vill bort från materialistiska slit - och släng-konsumtion och ser hellre att varumärken beter sig miljömässigt etiskt och tar ansvar.
MODERATERNA
Vill öka klimatbiståndet, stärka regeringens satsning på internationella klimatinvesteringar och företag som investerar i teknik som kan eliminera svenska basindustrins (skog, kemi, stål och gruvor) utsläpp.
SVERIGEDEMOKRATERNA
Vill arbeta mot övergödning, satsa på en miljövänligare infrastruktur. Tror på “förvaltarskapstanken”, dvs. att människan står över naturen och har därför ett ansvar att ta hand om den med mål att lämna över världen i ett bättre skick än den vi fick den i. Anser att svenska utsläppen är låga för att vara ett industriland och vill således arbeta globalt för att tillsammans värna om miljö och klimat.
KRISTDEMOKRATERNA
Vill satsa mer resurser på forskning och utveckling av förnybara drivmedel och energikällor. Kristdemokraterna tror också på förvaltarskapstanken.
LIBERALERNA
Tror inte på förvaltarskapstanken utan anser istället att marknadskrafterna formar miljön. Ett av deras förslag om läckageskatt som syftar på att de företag som bidrar till klimatutsläpp i haven ska få betala skatt för detta. Men de medger att marknadskrafterna inte alltid fungerar och vill se insatser som skyddar och bevarar den svenska allemansrätten och biologiska mångfalden.
CENTERPARTIET
Gällande biologisk mångfald tror Centern på individen. De tror att svenska markägare kan ta och tar det ansvar som behövs, med hjälp från staten, snarare än att staten helt styr. Centerpartiet vill införa skatt på farliga ämnen i kläder och skor och att det ska vara en bättre internationell kontroll på produktionskedjan. Kläder som inte kan återanvändas ska i ett nationellt system samlas in, precis som pappersåtervinning. Partiet vill att förutsättningar för att den svenska livsmedelsproduktionen ska öka för att säkerställa möjligheten att köpa närproducerat livsmedel.
SOCIALDEMOKRATERNA
Vill fortsätta satsa på klimat- och energipolitiska mål för utsläpp av växthusgaser med målet att Sverige ska ha 100% förnybar el år 2040. De vill införa kraftiga åtgärder mot övergödning i svenska hav och reglera bottentråling på känsliga havsområden.
MILJÖPARTIET
Största hjärtefrågan kan man skriva mycket om men sammanfattningsvis vill MP att lagar ska förbjuda det som är farligt, t.ex gifter inom textilindustrin, satsa på klimatsmarta transportmedel, rensa haven från plast och i det hela ge miljön en större plats i budgeten.
VÄNSTERPARTIET
Vill se att det svenska samhällets energiförbrukning är 100% förnybar energi senast år 2040. V anser att höginkomsttagare står för de största utsläppen och att män generellt orsakar större utsläpp än kvinnor. Lagstiftning och skatter ska anpassas till klimatets och ekosystemet välmående och Sverige ska bli en klimatföregångare för EU och resten av världen.
Ökade resurser till sjukvård och omsorg
MODERATERNA
Står bakom lagen om valfrihet, dvs att man ska kunna välja en privat aktör gällande sjukvård och skola. De vill dock att en tillsynsmyndighet ska se över alla aktörer och att vinstbegränsning ska gälla de aktörer som brister i tillsynsmyndighetens omdöme. M vill satsa pengar på att korta vårdköerna och specifikt fokusera en del av investeringar på barn och unga med psykisk ohälsa. Moderaterna står bakom den nuvarande abortlagstiftningen där en kvinna ska kunna avbryta sin graviditet upp till den 18:e veckan.
SVERIGEDEMOKRATERNA
Vill stärka den psykiska hälsan, speciellt bland unga, genom att öka antalet vårdplatser och garantera att minst en kurator finns på varje skola. Vill även införa en patienträttsgaranti som stärker patientens rättsliga ställning och möjlighet att välja vårdgivare över hela landet. Vill avskaffa “den i praktiken kostnadsfria” sjuk- och tandvården för papperslösa.
KRISTDEMOKRATERNA
Sjukvård och omsorg är en av Kristdemokraternas uttalade hjärtefrågor. Kristdemokraterna vill att staten ska ha huvudansvaret för sjukvård för att säkerställa att alla, oavsett boendeort, har rätt till en jämlik vård. De vill även satsa på vårdcentraler för att korta vårdköerna och den belastning akuten är under. KD vill att landsting/region ska ha helhetsansvaret för barn- och ungdomshälsovården.
LIBERALERNA
Står bakom LOV, vill flytta vårdcentraler närmare människan och på så vis också halvera läkaransvaret med Danmark och Norge som föredöme (där varje läkare endast har 1200 patienter, vilket är hälften av vad en svensk läkare tar emot idag). Liberalerna uppmuntrar digital vård, dvs. möjlighet att få vård över nätet, se sin journal och att vården själva ska använda sig av moderna verktyg.
CENTERPARTIET
Vill se en primärvårdsreform som skulle innebära fler vårdcentraler, lättare tryck på akuten, bättre vårdkontakt (fast läkarkontakt). Centerpartiet vill genom primärvårdsreform uppmuntra fler att arbeta på vårdcentraler och öppna egna mottagningar då en av de största motsättningar, enligt Centerpartiet är valmöjligheten att påverka och göra ett bra jobb saknad på många arbetsplatser. Centerpartiets politik liknar sedan Liberalernas, med målet att korta vårdköerna, utveckla vården på nätet och står bakom LOV, som de tillsammans med Alliansen införde.
SOCIALDEMOKRATERNA
Vill att minst 90% av de anställda inom vården har en tillsvidareanställning. Sjuksköterskor ska kunna vidareutbilda sig med en studielön eller utbildningsanställningar. Cancervården ska utvecklas så att vårdkön kortas samt bygga ut de sex cancercentra som finns. S är emot privat välfärd och ser istället hur jämställdheten i välfärden splittrats av privata aktörer.
MILJÖPARTIET
Vill se ett jämställt vårdsystem och vill t.ex. att tandvård ska vara en del av den offentligt finansierade vården. Primärvården ska utvecklas och var avgiftsfri upp till 18 års ålder. Vårdgarantier ska utgå från medicinska behov och inte plånboken. Personer i livets slutskede ska garanteras en god omvårdnad i en miljö bra för personen och personens anhöriga. Psykisk ohälsa, speciellt bland unga, är stigmatiserat och MP vill se attitydförändringar genom att erbjuda behandling i ett tidigt skede.
VÄNSTERPARTIET
Alla, oavsett socioekonomisk bakgrund, kön, sexualitet eller härkomst ska ha tillgång till en rättvis vård. V har sedan innan genomfört reformer med regeringen som inneburit avgiftsfri mammografiscreening, cellprovstagning för livmodershalscancer, preventivmedel upp till 20 års ålder. V vill inte se privatiserad välfärd då de anser det försvåra möjligheten att styra vård till de som behöver den mest.
Att motverka rasism
MODERATERNA
Vill genom förbättrad integration motverka främlingsfientlighet och rasism.
SVERIGEDEMOKRATERNA
Vill inte att Sverige ska vara mångkulturellt.
LIBERALERNA
Ställer sig tydligt emot all form av intolerans och rasism. De vill bekämpa hatbrott genom att ge stöd till organisationer som arbetar med att öka kunskapen om rasism i samhället och vill att skolan ska ha en tydlig roll i att förebygga all form av rasism.
CENTERPARTIET
Vill genom förbättrad integration motverka främlingsfientlighet och rasism.
KRISTDEMOKRATERNA
Vill inte att Sverige ska vara mångkulturellt.
SOCIALDEMOKRATERNA
Vill genom att utveckla den generella välfärden och öka sysselsättningen motarbetas rasism, enligt S. Investeringar i skolan och arbetsmarknaden.
MILJÖPARTIET
Vill stärka polisens hatbrottsarbete, skärpa sanktioner mot de som diskriminerar och erbjuda stöd till den som diskrimineras.
VÄNSTERPARTIET
Ser facklig organisering vara lösningen på strukturell rasism och diskriminering. V tycker att den “ekonomiska eliten” söker stöd av rasister som “använder flyktingar och muslimer som syndabockar för alla problem” vilken i sin tur leder till främlingfientlighet och rasism.
Ökade resurser till skolan
MODERATERNA
Vill se till att alla barn, oavsett härkomst, ska ha rätt till en bra utbildning. De vill därför utöka skoldagarna med 1 timme per dag, möjlighet till läxhjälp, lovskola för unga som riskerar att inte komma in på gymnasiet och rätt till 30 timmar utökad allmän förskola till barn med arbetslösa eller bidragstagande föräldrar.
SVERIGEDEMOKRATERNA
Anser att kvantitet gått före kvalitet och vill se ett utbildningsväsende anpassat efter efterfrågan så att fler t.ex. läser på yrkeshögskola. Sverigedemokraterna vill som många av de andra partierna ge läraryrket ett ansiktslyft för att fler ska göra det karriärvalet.
KRISTDEMOKRATERNA
Vill lyfta läraryrket och attrahera mer kompetens och vilja. Genom att stärka elevhälsan tror KD på ett bättre skolresultat. Kristdemokraterna vill införa en s.k. “klassikerlista” med litteratur och verk som alla skolelever i slutet av sin utbildning ska ha kommit i kontakt med. Detta för att skapa referensramar i en allt mer digital och medial värld. KD vill även införa ett starkare antimobbningsprogram och öka idrottstimmar från 500 till 700.
LIBERALERNA
Vill som KD lyfta läraryrket med höjda löner. Skolans lektionstimmar ska vara mobilfria och med lärarassistenter ska lärarna fokusera på det viktigaste, barnens utbildning. Liberalerna vill även se att barn går i skolan längre med förskoleklass som första skolår. Sist av allt, vill Liberalerna att skolan, återigen, ska vara statlig.
CENTERPARTIET
Vill lyfta lärartjänsten ytterligare och förutom tillsättningen av s.k. karriärtjänster vill Centerpartiet även göra det enklare för privata aktörer att ta över nedläggningshotade skolor för att rädda mindre orter. C vill också uppmuntra säkrare studieval på gymnasieskolan genom att stärka kommunikationen mellan gymnasieskola och arbetsmarknaden med hjälp av en mer närvarande studie- och yrkesvägledare för att vara säkra på att det blir rätt matchning för eleven för att förhindra tidiga avhopp.
SOCIALDEMOKRATERNA
Vill gå ifrån privata aktörer inom utbildning samt förbjuda religiösa friskolor. Detta eftersom skolan ska vara lika för alla. Utbilda fler lärare och pedagoger tillsammans med investeringar inom utbildningssystemet vill S stärka samhället.
MILJÖPARTIET
Motsätter sig betyg i tidig ålder. Yrkeshögskola ska ge möjlighet till kvalificerad utbildning inom de yrkena där behov av arbetskraft är som högst.
VÄNSTERPARTIET
Vill att staten ska ta tillbaka huvudansvaret för skolan. Det fria skolvalet har inneburit, enligt V, att skolor blivit ojämlika vilket inneburit att elever med olika förutsättningar och bakgrunder hamnat på bra respektive sämre skolor. De vill även att lärarnas arbetsvillkor ska förbättras, t.ex. genom att minska på administrationsbördan och således locka fler tillbaka till yrket.
Starta en diskussion på