SHEIN
Studera > studenttips

Hur fungerar egentligen det nya betygssystemet och de nya kurserna

Har du svårt att förstå dig på det nya betygssystemet med de nya namnen på kurser och betygsskalorna? När du läst denna text är det förhoppningsvis lite tydligare och du förstår bättre hur det ligger till.

Av: Ellinor Westin
Lästid: 3 minuter
24 Mar 2016
Hur det nya betygssystemet och kurserna fungerar

Sedan 2011 har vi i Sverige ett “nytt” skolsystem där alla kurser bytt namn och även betygsskalan och kriterierna har ändrats. För de som befann sig i skolan då eller som på något sätt påverkas av att det finns ett gammalt och ett nytt skolsystem kan det vara förvirrande och svårt att veta hur man ska tänka. Det finns många förändringar hit och dit med betygen som är förvirrande och kan addera stress på ett redan stressigt liv. Det är ofta man hör om hur elever är stressade över sina betyg, och vi vet alla att ovisshet är påfrästande, så här kommer några tydliggöranden så att ett stressat studentliv blir något lättare.

Det finns tre förändringar som kan vara bra att känna till, dessa är:

Kursers namn

När det nya systemet trädde i kraft så bytte gymnasiekurser och liknande namn från att ha hetat till exempel matte A till att heta matte 1. Utöver detta så anpassades kurserna något utifrån vilken inriktning resterande utbildning har. Om vi fortsätter med matte som exempel så läser man med det nya systemet matte 1b om man läser en samhällsvetenskaplig linje medan man läser matte 1c om man läser en naturvetenskaplig linje. Även storleken på kurserna har förändrats i vissa fall, en kurs som förut var 50p kan idag vara på 100p.

Betygsskalor

Det nya skolsystemet innebär också nya betygsskalor, från att tidigare ha bestått av en skala från MVG-IG så består den idag av en skala från A-F. Detta innebär att det idag går att bedömas och hamna i fler olika kunskapsnivåer inom ett ämne. I och med det nya betygssystemt så förändrades även betygskriterierna och det är idag svårare att uppnå det högsta betyget, detta då det finns fler steg som man kan få som betyg innan man får topp betyget vilket kan ses som en nackdel med dagens system.

En fördel med de nya betygssystemet är att de som är duktiga kan få det på papper. När betygsskalan bara bestod av fyra steg så kunde det vara så att någon som var jätteduktig fick samma betyg som någon som precis uppnått alla betygskriterier för det betyget. Idag kan elever, på ett tydligare sätt, få det betyg dem förtjänar.

Högskola/Universitet

Som det ser ut idag så har vissa lärosäten gått över till det nya systemet och ger betyg i form av bokstäver. Det finns däremot en del skolor som är kvar i det gamla och ger betyg i U-VG. Det spelar ingen roll vilket betygsystem som används på högskolan/universitet för att man ska kunna ansöka, oavsett om du har A-F eller IG-MVG så kan du gå på alla eftergymnasiala skolor.

Vem påverkas?

De som börjat gymnasiet efter den 1 juli 2011 går enligt det “nya” skolsystemet, medan de som börjat gymnasiet innan 2011 gick klart sin gymnasieutbildning enligt det gamla systemet.

Förhoppningsvis har denna text tydliggjort något för dig som tidigare varit otydligt eller förvirrande. Om den har det så kanske det innebär att du känner dig mindre stressad över något rörande skolan. Är du mindre stressad så kommer du kunna prestera bättre och du kommer kunna få bättre betyg och bättre förutsättningar för att komma in på en eftergymnasial utbildning.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Starta en diskussion på Facebook eller kommentera!

Du kanske även skulle gilla