Du som just nu går och tänker vad du ska välja efter gymnasiet. Kanske ska du ta ett sabbatsår, jobba, resa eller så känner du att du vill hoppa in och fortsätta plugga på ett universitetsprogram eller på en högskola – men vad är då skillnaden.
Vi reder ut begreppen lite:
Vad är skillnaden mellan universitet och högskola? Skillnaden handlar framför allt om att universitet inte behöver ansöka om examenstillstånd i lika hög utsträckning som högskolor.
UNIVERSITETEN ANSÖKER OM ATT FÅ UTFÄRDA DESSA EXAMINA:
- konstnärlig examen
- yrkesexamen
HÖGSKOLAN ANSÖKER OM ATT FÅ UTFÄRDA DESSA EXAMINA:
- konstnärlig examen
- yrkesexamen
- masterexamen
- forskarexamen
Det är riksdagen som bestämmer vilka statliga universitet och högskolor som ska finnas och även, på förslag från regeringen, om en högskola ska få bli ett universitet. Ett universitet behöver inte ha ordet universitet i sitt namn. Karolinska institutet och Kungl. Tekniska högskolan har universitetsstatus men har namn som sedan länge är kända och etablerade.
Vad är en högskoleutbildning?
Den kan omfatta både hela utbildningsprogram och enstaka kurser. All högskoleutbildning bedrivs i form av kurser vid universitet, högskolor och enskilda utbildningsanordnare med examensrätt. Kurserna kan vara olika långa, men det vanligaste är att de är 5–20 veckor. Det finns utbildningsprogram som består av bestämda kurser. Studenten kan också själv sätta ihop fristående kurser till en generell examen. Kurser avslutas då med en skriftlig eller muntlig examination.
ALL HÖGRE UTBILDNING OCH EXAMINA DELAS IN I:
- grundnivå
- avancerad nivå
- forskarnivå
Nivåerna bygger på varandra. Den här utbildnings- och examensstrukturen infördes den 1 januari 2007 och var ett led i Sveriges arbete med att anpassa den högre utbildningen till resten av Europa genom arbetet i Bolognaprocessen. Syftet är att högskoleutbildningen ska vara jämförbar mellan de 50-tal länder som ingår i processen).
HISTORIA
Tänk att det faktiskt inte var så länge sedan som bara män tilläts att studera på svenska universitet och högskolor för när Sverige fick sitt första universitet, Uppsala universitet 1477, fick enbart män studera. Utbildningen under den hade fokus på att kyrkan skulle ha präster. De unga männen från alla de högre samhällsklasserna skulle studera teologi, latin och filosofi.
För kvinnorna skulle det dröja nästan 400 år innan de kunde söka till högskolan, så kvinnornas universitetshistoria är bara lite mer än 140 år gammal. Först 1873 fick kvinnor studera vid universiteten. Då fick de rätt att ta examen på både filosofisk och medicinsk fakultet och på lägre nivåer inom juridisk fakultet.
Men kvinnor kunde inte göra karriär inom universiteten eller ha några högre tjänster inom staten enligt grundlagen. De kunde alltså inte använda sina kunskaper i yrkeslivet: de kunde varken göra akademisk karriär efter en examen eller disputation, eller använda sin utbildning för att söka höga tjänster inom staten förrän år 1925.
Kvinnorna var tvungna att arbeta bara inom den privata sektorn. De kvinnliga akademikerna tog strid för det här, organiserade sig och började kämpa för att få arbeta med sina yrken inom staten.
INTE HÖGSKOLEUTBILDNING:
Det finns skolor som kallar sig universitet eller högskola, men som inte har examenstillstånd utfärdat av oss. Dessa ger ofta så kallade diplomutbildningar eller certifikatutbildningar. Det är inte universitets- och högskoleutbildningar och de poäng som ges där är inte högskolepoäng.
Dessa utbildningar ger inte heller behörighet till högskoleutbildningar.
På Utbildningssidan.se samlar vi utbildningar från alla möjliga sorts skolor.
Läs mer:
Starta en diskussion på